Jag står i sovrummet efter en späckad arbetsdag och tankarna far fram och tillbaka…
-”Jag är rätt trött just nu – jag känner för att läsa en stund så jag kommer ner i varv.”
-”Men jag hade ju planerat att sticka ut och springa, vill ju komma i form.”
-”Fast är det inte lite kallt och blåsigt ute, jag kanske skulle ta det i morgon. Då har jag tid att springa efter jobbet. Då är det nog fint väder.”
-”Men, men…jag kommer ju vara så mycket piggare efter springturen.”
-”Jag kollar vädret i appen….Men oj, jag har en massa notifikationer i Facebook. Men vad spännande att…. Ha, ha vilken kul video…
30 minuter går med näsan intryckt i telefonen medan jag uppdaterar mig om vad andra ska äta, vad de gjort i helgen, senaste moralkakan och tar del av andras livsfunderingar.
-”F…n, nu är det för sent att springa. Måste börja med maten”. I morgon ska jag springa, då ska inget stoppa mig… (eller hur??)
Jag vet inte hur många gånger jag haft en liknande dialog uppe i huvudet! Väldigt irriterande och väldigt mänskligt! Det är som om jag har två små figurer som sitter på varsin axel och pratar i varsitt öra. Den ena är en riktig liten luring, som vill gena i kurvorna och göra det som känns bäst i stunden. Den tänker inte alls på morgondagen utan mottot är ”En fågel i handen ska njutas direkt”. Japp!
Den andra mer som allra bästa väninnan, hon som alltid vill mig väl, tänker på konsekvenser och på min långsiktiga lycka. Hon vet vad jag mår bäst av i det långa loppet och går gärna en mil extra om det är bättre för mig. Hon talar alltid till mig med kärlek och värme, dömer aldrig medan luringen gör allt den kan för att lura med mig på olika dumheter. Bara det är roligt, mindre besvär eller ger snabb utdelning.
Skillnaderna mellan de här två rösterna är att den lilla luringen pratar med en väldigt hög röst och den pratar väldigt mycket! Hela tiden! Väldigt svårt att inte höra eller lyssna när den tjattrar. Den lilla väninnan pratar å andra sidan med en väldigt lugn stämma och tyst, nästan som ett viskande. För att höra den rösten måste jag ibland anstränga mig, för den dränks allt som oftast av det eviga tjattrandet från luringen.
Jag vill verkligen lyssna mer på den tysta rösten som jag vet alltid vill mig väl i alla lägen, men ofta orkar jag inte lyssna bakom tjattret.
Så det gäller att överlista den lilla luringen. Det första steget är att inte lyssna så mycket på den. När den börjar dra igång sitt tjatter, konstaterar jag att den är igång, men sen låter jag den bråka och stoja i bakgrunden. Hade aldrig lyckats stänga av den eller trycka undan den, det hade tagit alldeles för mycket energi. Men så länge jag låter den hålla på, men inte bryr mig om den så mycket, så börjar den till slut lugna ner sig. Den får ju näring av uppmärksamheten jag ger den.
När det sen börjar bli lite lugnare så hör jag den andra rösten allt tydligare. Det härliga är att när jag följer den, så händer en massa bra saker. Sånt som är bra för mig på riktigt. Som att jag går och lägger mig i tid, tränar, gör saker som verkligen betyder något, umgås och har kul med mina vänner men också att jag ibland bara lägger mig ner och gör absolut ingenting – utan att få dåligt samvete! För den här rösten vet att det är viktigt att bara vara ibland!
Så min fråga är – vem lyssnar du på?
Tags
Bästa tillfället för viktiga beslut! – är inte en tidpunkt utan ett sinnestillstånd! Vem har inte märkt att vi ser på saker annorlunda när vi är på bra humör och när vi är på dåligt humör? Det är ingen svår matematik. Det som är knepigare är att använda sig av den insikten i verkliga
Read MoreFör ett tag sedan hade vi en middag med några vänner. En bit in på kvällen var det någon som sa att han ibland ställde sig frågan ”Undrar när de ska komma på mig?”. Flera av de andra som var med sa att de hade samma tanke med jämna mellanrum och det blev en rätt
Read More