Vad är det som gör att vi ständigt känner ett behov av nya saker?
Då menar jag inte när vi verkligen har ett behov för något. Som när man brutit av räfsan i trädgården och behöver köpa en ny för att kunna få upp alla löv. Jag menar den planlösa shoppingen, där man åker till ett shoppingcenter bara för att vandra runt och se vad man skulle kunna handla. När man kommer hem med saker man inte planerat att köpa. När köpandet i sig ger en tillfredsställelse – om än kortvarig.
Jag har väldigt många gånger bestämt mig för att ta en ”shopping-fasta”, för att bara ramla på en tröja jag verkligen ”behöver”. En vän till mig i klädbranschen, berättade en gång att vi i genomsnitt har kläder som skulle räcka i 70 år om vi använde dem tills de var utslitna.
Idag lever vi i en värld som stenhårt tror på devisen att vi måste konsumera för att hålla igång ekonomin och sysselsättningen. Men om vi bara lyfte blicken det allra minsta, skulle vi slå hål på det argumentet. Vår jord klarar inte av det förhållningssättet i förlängningen. Vi lever redan på lånade resurser ur ett miljöperspektiv. Varje år passerar vi datumet där vi övertrasserar jordens resurser, allt tidigare och tidigare.
Men vårt beteende fortsätter och vi översköljs av reklam för produkter vi inte behöver. Vi lever i en kultur som hyllar shoppingen som man förr hyllade vädergudarna.
Det jag vill komma till är egentligen inte om det är rätt eller fel (även om mina åsikter säkerligen lyser igenom rätt tydligt ;)), utan det vi pratar om är all den tid vi lägger ner på att fylla våra liv med saker vi inte behöver. Alla timmar vi spenderar i provrum, i butiker eller på jakt efter den bästa … (fyll i valfri vara). Eller sneglar på grannen och önskar oss samma bil, båt eller grill, fast lite bättre…
En annan aspekt är all den tid alla prylar tar att sköta. Köper jag en ny cykel kommer det indirekta kravet på att cykla den och att sköta den, samma gäller om jag köper en ny hushållsapparat, en ny bil, eller en dyr blus. Ett stort hus med många prylar kräver timmar att underhålla varje vecka. Och jag gissar att du inte skrattar åt den underhållningen 😉
Vad innebär det för mig?
Jag säljer min inre ro för att passa in i ett system som inte vill mitt bästa. Det finns ingen som tjänar pengar på att jag tar en lång promenad där jag stannar och uppskattar utsikten över en sjö.
Att ha en massa prylar suger musten ur mig!
Min utmaning till dig är att ta en ”shopping-fasta” under en månad och lägga märket till:
- Hur många gånger du kände att du ”behövde” shoppa.
- Hur mycket tid du vinner.
Sen har du valet att gå tillbaka till vardagen – eller så har du fått en insikt om att livet, när man slutar jaga prylar, ger en frihet som smakar så mycket bättre.